Forskning om tyngdtäcken

    19 april, 2018 Nyheter

    Forskning om tyngdtäcken

    Nu visar forskning om kedjetäcken i en studie från Örebro Universitet hur kedjetäcken påverkar sömn och aktivitet hos personer med sömnsvårigheter. Under studien gjordes datainsamling med enkäter i form av sömndagböcker. Man gjorde mätningar före och efter användning av kedjetäcke. Mätningarna visade på tydliga positiva förändringar. Insomningstid före och efter användning av kedjetäcke skilde sig väsentligt, då kedjetäcket minskade insomningstiden. Resultatet visade även att ett flertal av personerna i studien använde sig av kedjetäcket dagtid för att slappna av. Förutom kortare insomningstid och bättre sömnkvalitet upplevde försökspersonerna sig som lugnare och mer koncentrerade dagtid.

    Läs hela studien här: http://www.diva-portal.se/smash/get/diva2:601747/FULLTEXT01.pdf

    Om sömn och sömnbesvär

    Sömn är ett av människans basala behov. Kroppen behöver sömn för att hjärnan ska få vila, återhämta sig och bearbeta intryck. Människor sover ungefär en tredjedel av sina liv och många avkroppens grundläggande funktioner är beroende av sömn. Sömnbesvär är idag ett hälsoproblem i Sverige. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) skrev 2010 en rapport som handlar om behandling av sömnbesvär hos vuxna. I rapporten tar man upp en studie från 2008, där ca 24 % av Sveriges befolkning uppgav att de hade sömnbesvär. Det är inte bara antalet sovande timmar som är viktigt, även kvaliteten på sömnen. Den naturliga sömnmekanismen avläser behovet och ser till att sömnen blir effektivare. Med en djupare sömn kan en individ ta tillbaka en timme utan sömn med omkring tre minuters djupsömn, men det gäller att skapa förutsättningar för denna djupsömn. Vad sömnkvalitet är har få studier undersökt, men en studie förknippar sömnkvalitet med frånvaro av trötthet vid uppvaknandet på morgonen samt under dagen. Att ha en känsla av att vara utvilad och återhämtad. Men sömnkvalitet menar man också insomningstid, total sovtid, antal uppvaknanden, om man sover lugnt eller oroligt samt hur man mår dagtid. En person kan uppleva sig ha sovit dåligt, trots att själva sömnen varit bra. Sömnen består av färre komponenter än sömnkvaliteten och som till större del innefattar antal sovande timmar och ytlig eller djupsömn.

    Vad krävs för en bra sömnkvalitet?

    Det som krävs för en bra sömnkvalitet är en kombination mellan bland annat kvällsrutiner, rutiner kring sovtider, insomningstid och även andra individuella faktorer som exempelvis miljön, värme, ljud etc. För att få en god nattsömn med sammanhängande sovande timmar, där man inte sover för få eller för många timmar, kan dessa faktorer anammas. Att gå och lägga sig ungefär samma tid varje kväll är bra för sömnen. Kroppen vänjer sig och det kan i sin tur minska insomningstiden.

    Sömnbesvär påverkar inte bara sömnen utan även det fysiska och psykiska tillståndet. Det påverkar också utförandet av aktiviteter i dagliga livet. I en studie från USA, Effects of short sleepduration on daily activities (https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/21368739 ) kan man se signifikanta skillnader i uppfattade svårigheter med att utföra aktiviteter i dagliga livet om man sover mindre än sju timmar jämfört med att sova mellan 7-9 timmar. Studien visar även att kroniska sömnsvårigheter försämrar det fysiska och psykiska tillståndet och förvärrar kroniska sjukdomar.

    Behandling av sömnbesvär

     Den vanligaste behandlingen mot sömnproblem idag är sömnmedel. Alla sömnmediciner har biverkningar och ska bara användas under en kort period vid tillfälliga besvär. Däremot visar receptförskrivningsstudier att många personer med sömnsvårigheter får behandling under lång tid. Medlen botar inte orsakerna till sömnbesvär men kan ge lindring när sömnlösheten är som värst. År 2008 fick 750 000 svenskar sömnmedel utskrivna på recept, av dessa fick 90 % även andra läkemedel. En tredjedel av dessa fick antidepressiva och nästan lika många fick smärtlindrande läkemedel. I rapporten av SBU tas det upp att det finns många områden inom behandling av sömnbesvär som behöver vidare forskning. Ett område som bedöms som angeläget för framtida forskning är effekter av alternativmedicinsk eller komplementär behandling vid sömnbesvär

    Kedjetäcke och andra tyngdtäcken

    Forskning om kedjetäcken är fortfarande relativt begränsad, men i takt med att det blir ett allt mer populärt hjälpmedel vid sömnsvårigheter så ökar också intresset inom akademin. Tyngdtäcken är ett kognitivt hjälpmedel som kan för skrivas av arbetsterapeuter i de flesta av Sveriges landsting. Tyngdtäckenas verkan grundar sig på principerna deep pressure touch (DPT) och deep pressure stimulation (DPS). Touch/stimulation kan variera från en enkel, knappt uppfattbar känsla till något hårt och smärtsamt. DPT/DPS är vad som befinner sig mitte m ellan dessa två ytterligheter. I en rapport som Hjälpmedelsinstitutet har gjort om kognitiva hjälpmedel finns tyngdtäcket representerat som det tredje mest förekommande förskrivna hjälpmedlet under år 2009 och 2011. Förskrivningen av tyngdtäcken blir allt vanligare, mellan år 2009 till 2011 ökade förskrivning en från 1,2 till 4,1 förskrivningar per 10 000 invånare. Det innebär en procentuell ökning på 240 % under de två åren. Det är trycket mot kroppen som ger användaren en känsla av trygghet. Täcket stimulerar kroppen och ökar medvetenheten om kroppens gränser. Enligt en återförsäljare av tyngdtäcken stimuleras kroppen att frisätta ett flertal kroppsegna ämnen med lugnande inverkan. Ett av ämnena som frisätts är oxytocin som har en ångestdämpande och lugnande effekt. Blodtryck och puls sjunker, smärttröskeln höjs och halten av stresshormonet cortisol sjunker.